Va gör man när en person får en att gå tillbaka till noll igen. Efter allt man fått bygga upp. Som tagit flera år. Det är svårt att inte påverkas av det. Trodde man va starkare. Men det bryter sakta ner en till små bitar igen. Efter allt.. Känns det värdelöst. Räcker det med en smäll på fingrarna? Vad hjälper det mig? Å andra som kan bli utsatta för samma sak? Inget! Jag o andra som blir utsatta kräver upprättelse. Ingen förtjänar att gå igenom nått sånt här. Det önskar jag inte ens min värsta fiende.
Eftersom jag nu måsta börja klättra igen. Önska mig lycka till, för denna gång finns inget skyddsnät.
Ebba <3
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar